I samband med Luftvårdsförbundets vårstämma i slutet av mars presenterade Sofie Hellsten  från IVL Svenska Miljöinstitutet AB, resultatet av den luftövervakningen som Luftvårdsförbundet genomfört under 2009. Fullständig rapport presenteras här på hemsidan under maj eller på IVL:s hemsida.

IVL genomför mätningar i det så kallade Krondroppsnätet på 78 provytor i landet. Fem av dessa provytor finns i Västmanland och mätningarna görs på uppdrag av Luftvårdsförbundet. Länsstyrelsen hjälper också till med administration kring mätningarna.

Regnvattnet ger svar om luftföroreningar

För att ta reda på vilka luftföroreningar som finns i luften samlar man in regnvatten i särskilda trattar, dels ute på öppet fält och dels i så kallade krondroppsmätningar i trattar under träden. Vattnet som samlas in i dessa trattar ger både torr- och våtdeposition, alltså luftföroreningar som fastnat direkt på barren och sedan spolas ner i tratten när regnet kommer och sådana föroreningar som följer med regnvattnet direkt.

Regnigare under senare år

Man kan tydligt se att nederbörden har ökat under åren. Särskilt i provytan Kvisterhult utanför Arboga, som är den äldsta provytan i länet och även den enda där mätningar görs i öppet fält. Särskilt under de senaste tre åren har nederbörden i Kvisterhult varit högre än tidigare. Detta stämmer också väl överens med SMHI:s beskrivning av förändring av nederbörden.

Mindre surt regn

Svavelhalten i luften mäts i Krondroppsnätet och man kan tydligt se att halterna har minskat kraftigt under årens lopp, vilket hänger ihop med att utsläppen av svavel minskat. Numera räknar med med ett nedfall på ca 1 kg (entroprogent) svavel per hektar medan det i början av 90-talet var uppemot 7 kg och innan dess ännu högre. Som en följd av att svavelhalterna har minskat så har pH i nederbörden och krondroppet ökat. Det försurande regnet har alltså minskat kraftigt.

Skogsbränder i ryssland kan ligga bakom högre kvävehalter

Kvävehalten mäts i form av Nitratkväve och Ammoniumkväve. Generellt i Sverige kan man inte se några större förändringar under förra året men i Kvisterhult utanför Arboga har kvävet dock ökat. Förklaringen kan vara ökad nederbörd på provytan. Samma mönster syns på några andra ytor i angränsande län men mönstret är inte generellt för Sverige. År 2006 härjade stora skogsbränder i ryssland och detta ledde till förhöjda halter av ammoniak (form av kväve) i luften men det är oklart hur stor del detta har i förklaringen till de ökade kvävehalterna i Västmanland. IVL kommer att utreda detta vidare.

Mätningar i markens vatten

Markvattenkemin mäts genom tre analyser per år (under vegetationsperioden) på fyra provytor i Västmanland. Ingen skogsgödsling eller avverkning har skett i dessa områden, vilket hade kunnat påverka resultatet. Man kan se en liten återhämtning i markkemin och pH ökar långsamt i markvattnet. Svavelmängden (sulfatsvavel) i markvattnet har också minskat. Utlösningen av oorgansikt aluminium minskar men återhämtningen är långsam. Halterna av nitratkväve i markvattnet är väldigt låga i länet, vilket innebär att växtigheten tar upp allt kväve som finns och därmed läcker inte kvävet ut i haven och orsakar övergödning.  

Miljömålet frisk luft inom räckhåll?

Lufthalterna av Svaveldioxid (SO2) mäts bara på en provyta i Västmanland (Kvisterhult). Halterna är låga i länet, i synnerhet för de senaste tre åren, och ligger långt under målvärdet för miljömålet frisk luft. Halterna av Kvävedioxid (NO2) i Västmanland ligger under förekommande målvärden. Halten av NO2 vid provytan vid Kvisterhult har minskat med 2-3% årligen. Halterna av ammoniak (NH3)i luften är mycket variabla, men det finns en antydan till att halterna vid Kvisterhult har ökat under 2000-talet. Eftersom ammoniak har en relativt kort sträcka för deposition, kan någon jordbruksaktivitet i området få effekt på mätresultatet.

Ny ozonmätning har startat

Sofie Hellsten redovisade också kort om det nya ozonmätnätet som startat under förra året, även om det är hennes kollegor Gunilla Pihl-Karlsson och Per-Erik Karlsson som jobbar med mätningarna. Syftet är att uppnå en heltäckande bild för ozonvariationer i bakgrundsmiljön i södra Sverige, uppdelad på klimatgeografiska områden. Totalt rör det sig om 36 lokaler i södra Sverige, varav 3 st finns i Västmanland. Mätningarna har visat att 2009 var ett år med låg ozonförekomst. Inga föreslagna miljömål eller miljökvalitetsnormer överskreds, utan det var endast generationsmålet på 25 ppb som överskreds.

Mer information om Krondroppsnätet finns på IVL:s hemsida. Där kommer också rapporten om mätningarna i Västmanland att finnas (från och med april eller maj). www.krondroppsnätet.ivl.se

---